Ett husdjur?...

Brunetten frågade mej om vi kunde skaffa oss ett husdjur. Efter att ha funderat ett tag så sa ja att de var ok. Djur är ju inga leksaker utan kräver ansvar. Samtidigt kändes de bra me någonting mera som band oss tillsammans. Att ha ett husdjur tillsammans är ju lite som att träna på att ha barn tillsammans.

Vilken sorts husdjur va frågan. Hund tyckte hon. Ja hade aldrig haft någon hund, så ja visste inte så mycke om såna. Men brunetten hade haft en när hon var liten så hon fick väl lära mej hur man skulle göra. De enda ja visste var att man var tvungen att vara bestämd när man uppfostrade hundar. För ouppfostrade hundar var a pine in the ass, de tyckte brunetten me. 

Kanske man kunde anmäla sej till någon hundskola när de blev dags, eller i alla fall köpa en bok om hunduppfostran. Ja kunde inte låta bli att le. Brunetten skulle nog passa bra till att uppfostra hundar, hon var en mycket bestämd person som visste vad hon ville. 

 

Hemma ...

Brunetten flyttade in me en del av sina saker. De känndes mysigt me hennes kläder i lägenheten. Nu när de va vi två så borde ja ju känna mej lycklig. Men i stället gick ja omkring och oroade mej för att hon skulle tröttna på mej. Tänk om hon hittade någon som var yngre och snyggare än ja. Ja vet, oro är räntan man betalar på morgondagens problem. Problem som inte nödvändigtvis behöver uppstå, men tänk om!

Ja ville hålla fast vid brunetten nu och kanske bilda familj me henne. Tänk om vi fick en söt liten dotter me lika gullig uppnäsa som brunetten. Drömmar, drömmar. Man får se med tiden. Ja tror inte brunetten var mogen att ta ett så stort steg som att bilda familj ännu. Hur vet man om någon är den rätta? Ja menar även om man älskar varandra nu, så kanske man hatar varandra on typ 20år. Fast då får man väl ta tag i de då. Bli en sån där man som flörtar med unga tjejer. För en del unga tjejer flörtar med äldre men, de har ja själv sett.  

Om ja får önska, så tror ja att ja vill ha tre barn så småning om. Men de där är nog ingenting man kan planera, de är nog bara som man tror. Helt plötsligt så står man bara där med villa, volvo, vovve, och ett gäng snoriga ungar som skriker och drar en i byxbenet för att få uppmärksamhet. Samtidigt som ens fru också vill ha ens uppmärksamhet och man undrar hur de blev så här. 

Tänk om man kunde titta in i framtiden och man fick se en liten glimt av vad som skulle hända. Ja skulle så gärna vilja veta hur hon ser ut, den ja ska gifta mej me en da.  

Uttittad...

Hur länge hade hon tittat på oss? Ja har fått en känsla av att brunettens storasyster är lite avundsjuk. På va vet ja inte. Kanske ville hon själv flytta hemmifrån före sin lillasyster. Ja tycker de känns som om hon klär av mej med blicken när hon ser på mej. Ja vill inget säja till brunetten för ja kanske bara inbillar mej.

Vi stannade kvar till dan därpå innan vi åkte tillbaka. På natten när ja låg bredvid bunetten och sov i hennes säng så hände något. Ja drömde att någon smekte min kropp och vaknade plötsligt till. Ja hade inget täcke på mej. Dörren till rummet stod på glänt som om någon varit där. Brunetten låg och sov på min arm och snusade i mitt öra. Ja låg så stilla ja kunde och låtsades sova medan ja försökte höra om någon var uppe. Visst var de någon mer som andades i rummet. Ja sträckte ut min högra hand och nådde nyckelknippan, på den satt en liten ficklampa. Ja lyste mot dörren. I de svaga ljusskenet såg ja en rumpa i vita trosor som snabbt lämnade rummet. Vem hade de varit. De måste ju ha varit en av brunettens storasystrar, men vilken.

Hämta kläder...

Vi bestämde att brunetten skulle bo hos mej, i alla fall ett tag så vi fick se hur de gick. Så vi åkte hem till henne för att hämta en del av hennes kläder. När hon stod där i sitt flickrum och lade upp dom kläder på sängen i prydligt hopvikta högar som hon skulle ha me sej så kunde ja bara beundra denna kramgoa tjej. Hon packade ner sina saker i en stor väska inan hon började byta om. Inför mina beundrande blickar stod hon iklädd endast ett par rosa trosor. Då kunde ja inte hålla mej längre. Ja kysste henne i nacken och tryckte mej mot hennes mjuka stjärt. Hon vände på sej och vi kysstes. Vi gled ner på hennes säng och började älska helt obekymrade om att någon i hennes famlij kunde komma hem när som helst. Vi kunde inte vänta en sekund längre vi var tvugna att ha varandra nu.... 

De blev helt underbart. Som om vi två smälte samman till en och samma varelse innan vi kom till sans igen. När vi var klara kunde vi inte förmå oss att släppa taget om varandra. Vi vilade i varandras armar och pussades. Då hörde vi hur någon harklade sej. De va brunettens storasyster som stod och tittade på oss med ett roat leende. Va de skönt? Undrade hon. Gu va pinsammt! 



  

Vilt värre...

De blev inte så mycke sova av de närmaste dygnet. Vi älskade som kaniner och kunde inte få nog av varandra. Ja började få en känsla av att om ja sa att ja ville gifta mej me brunetten så skulle hon dra. Om ja däremot sa att ja inte visste vem ja tyckte om, så skulle hon ha mej till varje pris. När mannen har lärt sej att förstå kvinnorna så är han för gammal för att ha någon nytta av de.

Visst ville ja ha min härliga brunett, ja var helt tokig i henne. De märkte ja nu när ja tillät mej själv att känna efter. Hon var som en drog för mej, ju mer ja smakat av henne ju mera ville ja ha. Fan de var ju henne ja ville ha för resten av livet, men hur skulle ja lyckas me de. Hon hade ju helt klart inte hittat sej själv ännu och höll på att treva sej fram i livet för att undersöka vem hon var. När man träffar en sån tjej så är de ju svårt att veta vem man själv är. Ja tror att när kärleken drabbar en så tappar man allt sunt förnuft och ändå så förväntas man fatta vettiga beslut. 

Just nu så sket ja i allt annat utom en sak. Ja va tvungen att få brunetten att inse att de var vi två som passade för varann och skulle hålla ihop resten av livet. Hur nu de skulle gå till. Ja såg så mycke av mej själv i henne så ja trodde faktiskt att vi skulle passa ihop. Inte vet ja om de spelade någon roll att vi hade samma stjärntecken, men kanske. De fanns en enorm energi mellan oss, de slog gnister om oss när vi kom nära varandra. Kunde man kanalisera den energin på rätt sätt så skulle vi få ett himlastormande underbart förhållande.    

Så de kan bli...

Tjejen me de mörkblonda håret var inte där...ja hörde ryktesvägen att hon uppträdde me att sjunga någon annan stans. Hon har också blogg har ja märkt, har tydligan alla nu för tiden. Bra, då kan man ju spana lite när man får lust att titta på hennes gulliga ...ja...alltihop. De var en annan blondin som väckte mitt intresse den här kvällen. Ja hade druckit alldeles för mycket så som de är lätt att göra när man tycker synd om sej själv. Plötsligt satte sej en tjej i mitt knä. De var ju trevligt. Hon ville pussas och de tackar man ju inte nej till. Klart ja borde ha funderat lite mera på vad hon var ute efter och varför, men de gjorde ja inte, Inte just då i alla fall. Smickrad över hennes intresse så smälte ja i hennes famn. Vi hånglade lite, sen gick vi hem till henne. Exakt vad som hände sen vet ja inte riktigt, men vi hamnade i alla fall i säng. Vi hade haft de så trevligt i flera timmar, när hon plötsligt sa: De är nog bäst att du går nu, för min kille kommer hem snart. Plötsligt kände ja mej väldigt nykter. De kändes inte som någon bra ide att behöva gömma sej i garderoben, så ja klädde snabbt på mej och drog. 

En nattlig promenad genom ett folktomt Uppsala är väl inte vad man längtar efter när man är trött. Ja längtade efter att få krypa ner i min säng och dra upp täcket över mej. Sovmorron var någonting som stod högst på min önskelista. När ja kom hem satt de någon och väntade på mej i trappan. De var brunetten alldeles rödgråten i ögonen. När hon fick se mej började hon att gråta så högt att ja va rädd att grannarna skulle vakna. Ja drog inn henne i lägenheten och sa åt henne att lugna ner sej. Hon bad på sina bara knä om att få mej tillbaka. De här var ju inte vad ja hade väntat mej. Hur skulle ja hantera den här situationen? Vad ville ja själv. Vi drack lite the, för de ska man ju göra har ja hört. Vi pratade, men ja blev inte så mycke klokare för de.


Brunetten hade blivit attraherad, ja hon sa faktiskt så, av en annan kille och nu ångrade hon sej så. Särskilt när hon insett att de fanns andra tjejer som ville ha mej, så höll hon på att dö av svartssuka. Ja kände mej trött och ville gå och lägga mej. Ja föreslog att vi skulle prata mera i morron. Vi kröp till sängs, men brunetten hade inga planer på att sova. Hon kastade sej över mej och sa att hon bara måste få mej. Ja måste ju både ha luktat och smakat av den andra tjejen. De var ingenting som brunetten komenterade, kanske gjorde de henne bara ännu vildare.     


Skadeglädje...

Ja fick höra att brunettens nya kille, han som hon tydligen valt framför mej, hade dumpat henne. De blev tydligen ett rekordkort förhållande. Ja kan inte säja att ja känner mej ledsen för hennes skull. Tvärt om har ja svårt att hålla mungiporna nere när ja tänker på de. Skadeglädje är väl en av människornas minst kreativa egenskap. Därför tänker ja bara njuta av känslan till på torsdag, eller kanske på fredag. 

Ja ska ut me mina vänner i kväll. Tänkte titta extra noga om ja skulle se en tjej med mörkblont hår. De gör ju inget om hon bara skulle råka vara på samma ställe som ja. De kanske aldrig blir något, men man kan ju alltid drömma lite, för hon var väldigt fin.   

Livet går vidare...

Du kommer att träffa en massa nya och vackra tjejer sa mina vänner. Dom hade så klart rätt, men man är inte så mottaglig för den sortens argument när man precis har blivit dumpad. Efter en tid så såg ja de hela med andra ögon. Även tjejer med mörkblont hår kan vara vackra har ja märkt. Stor eller liten rumpa och bröst har inte någon betydelse. De är ju bara en förpackning. De viktigaste är ju människan innuti. Livets stora fråga verkar vara hur man hittar rätt sorts tjej. Ja har inte så stora krav, hon behöver bara älska mej utan någon baktanke.

Min drömtjej...

Brunetten kom till mej men de märktes på henne att det var något hon våndades för att säja. Ja frågade om hon ville flytta in hos mej nu när vi kunde vara ett par helt öppet. Men hon tyckte vi skulle vänta lite. Va fan menade hon me de liksom? Vänta lite så som vi tar de nästa månad, eller vänta lite så som ja har ångrat mej. Brunetten hade förklarat sin kärlek till mej genom att skicka nakenbilder, mailat och berättat exakt vad hon ville göra me mej, hon hade till och med ringt mej när hon onanerat. Hon hade verkligen gjort allt för att få mej helt galen i henne och hon hade lyckats. Nu när ja var berädd att göra vad som hellst för henne, ja då ville hon inte ha mej. 

Varför ska kärlek göra så ont? och varför kallar ja henne brunetten hela tiden och inte hennes riktiga namn? Jo för att hon också har en blogg och de vora ytterst pinsamt för henne om folk visste vilken brunett de var. Bara för att ja tyckte att hon va den läckraste brunett ja någonsin sett, så kanske inte alla andra tyckte de. Hon får förbli anonym. Ja glömmer aldrig tiden med henne. ännu så länge känns de smärtsammt att tänka på de, men en da kanske ja kan tänka tillbaka på den tiden och bara minnas de som var fint. 

Man ska akta sej för att önska sej någonting, önskningen kan gå i uppfyllelse.     

En kväll på en pub i Uppsala...

Ja hade dröjt mej kvar efter en middag med nåra bekanta. Dom hade redan gått till tåget och ja satt ensam kvar i baren. Tänkte ta en öl innan ja gick hemåt. Ja hade ju ändå ingen som väntade på mej där hemma. Brunetten skulle komma först till helgen och då skulle vi diskutera vår framtid.

Plötsligt hälsade en man på mej i baren. när han såg min frågande min berättade han att han varit Sandras jobbarkompis. Tråkigt att hon sa upp sig, men man förstår ju att de är bättre betalt i Stockholm, sa han i förbigående. Så de var så de gått till, Sandra hade inte alls fått sparken, tänkte ja.

Här hade ja gått omkring och haft dåligt samvete för Sandras skull och sen hade hon haft en annan gud vet hur länge. Ja borde ha tagit mod till mej och gjort slut med sandra för länge sen. Nä nu gällde de att lämna de som varit bakom sej och se framåt. Ja hade fått min vackra sexiga brunett, varför kändes de som om någonting inte stämde?  

Lösningen...

Plötsligt hade Sandra lösningen på allt. Vi bytte huset mot två lägenheter. Den ena låg i Uppsala, där skulle ja bo så ja kunde fortsätta jobba. Den andra lägenheten låg i Stockholm, där skulle Sandra bo och hon skulle börja jobba på ett nytt jobb. Ja skulle längta ihjäl mej efter smulan, men ja såg ingen annan lösning just nu. När allt var genomfört så berättade Sandra att hon träffat en annan. ja ha, sa ja. Det kändes plötsligt inte så viktigt att berätta om brunetten, allt hade ju ordnat sej i alla fall. Ja i alla fall nästan allt. Ja önskade att ja fått smulan tillsammans med någon annan tjej.

Ja ringde till brunetten och bad henne komma hem till mej. Hon var jätteglad över att ja nu var fri. Vi älskade hela natten tills vi somnade utmattade i varandras armar framåt morrontimmarna. Vi hade kämpat så för att få varandra, nu var vi äntligen där.  

Det kör ihop sej ...

På kvällen när ja tänkt ta ett allvarligt samtal me Sandra så märker ja att någonting inte står rätt till så fort ja kommer innanför dörren. Sandra är helt uppriven för hon har blivit arbetslös. Hon säjer att hon är orolig för att vi ska bli tvugna att sälja huset. Ja inser att de här inte är rätt tillfälle att berätta för Sandra att ja har träffat en annan. Man ska ju inte hälla bensin på en eld om man säjer. Mitt största bekymmer är inte ekonomin. Skit samma om vi måste sälja huset. De jobbiga skulle vara att ha en arbetslös Sandra. hängande runt benen så fort man kom hem. Då skulle ja få svårt att maila till brunetten. Men det här gick inte längre, ja var tvungen att hitta på något, men hur skulle ja lösa de här?


Vackert vårväder...

Ja skulle åka och hämta en del grejer med en av firmabilarna. De var vanligtvis inte mitt jobb så ingen kunde klaga på mej om de tog hela dan. Ja hittade ju inte lika bra som dom vana chafförerna. De var drygt 20 mil enkel resa, så att stanna till och rasta halvvägs var ju bara en naturlig sak. På halva vägen stannade ja till och plockade upp brunetten. hon stod och väntade vid vägkanten precis som vi kommit överens om. Nu skulle vi ha halva dan på oss att prata, mestadels medan ja körde, men i alla fall.

Hon hade en korj med fika och en filt med sej. Vi stannade till på en folktom badplats och lade ut filten i gräset. det var skönt i solen, men fortfarande för kallt i vattnet för att bada. Vi fikade och pussades. Och kysstes och...älskade för första gången på filten i gräset. Jag kände att jag älskade den här vackra tjejen och ville leva resten av mitt liv med henne, men hur förklarade ja de utan att skrämma iväg henne?
 
Hon berättade att hon börjat söka jobb i Uppsala. Om hon skulle få ett jobb där, så var de nog meningen att de skulle bli vi två. Ja kände att ja kunde bo vart som helst bara ja fick bo med min läckra brunett. Lyckan grumlades något av tankar på Sandra. De var dax att ja tig itu med de nu. Ja älskade brunetten och vågade lita på att hon älskade mej med, trots att hon var yngre än ja. I kväll tänkte ja, i kväll måste ja berätta för Sandra att ja älskade en annan.  

Vi måste träffas...

Ja lovade brunetten att vi skulle träffas. De var väl först då vi kunde känna efter om de fanns någon sorts spänning mellan oss. Hon tyckte att vi skulle träffas helt kort där vi inte var ensamma första gången. Plötsligt var de hon som började verka blyg inför vårt möte, trots att de varit hon som var pådrivande från början. 

En da kom brunetten till Uppsala. Hon bodde i en annan stad en bra bit bort, men var här i ett annat ärende. Vi visste ju båda hur den andra såg ut, men endå kändes de väldigt konstigt när vi tog varandra i handen och hälsade för första gången framför järnvägsstationen. Hon var kortare än vad ja tänkt mej trots att ja själv är under medellängd. Hon såg väldigt ung ut, men så himla söt att ja inte kunde låta bli att krama om henne. Hon kramade mig tillbaka, väldigt hårt. De kändes så bra, som om vi hade gjort de här förut. Vi tog en promenat och pratade om allt möjligt. Hon berättade att hon precis hade studerat klart, men inte hittat något jobb ännu, så hon bodde fortfarande kvar hemma hoss sina föräldrar. 

Vi gick inn på ett kafféoch satte oss mitt emot varandra vid ett litet undanskymt bord. Hon rörde inte sitt kaffe utan tittade mig rakt inn i ögonen. Ja vill ha dej, sa hon. Ja nickade allvarligt, ja vill ha dej med, sa ja, utan att riktigt veta vad de betydde. Ja kände mej kär och rädd på samma gång. Hur visste ja att hon menade vad hon sa, ja kände ju inte henne. Vi satt och pratade i två timmar innan vi sakta promenerade tillbaka till stationen och hennes tåg. Plötsligt stannade hon till och drog med mej inn på en tvärgata. Hon slog armarna om hej och vi kysstes. Det var underbart att känna hennes tunga och hon luktade så gott. Ingen har någonsin hållig om mej så hårt. När hennes tåg rullade ut från stationen kände ja mej ledsen, ja saknade henne redan.

Blev förälskad...

Sandra hade börjar åka till Stockholm, först någon gång då och då, men sedan allt mer ofta. Till en början tyckte ja att de inte var så konstigt om hon ville hälsa på sina släktingar och vänner. Men när de blev väldigt ofta så började ja ana att hon träffade någon. Ja tyckte att hon drog sej mera undan också, men ja kanske inbillade mej. Ja försökte att döva mina funderingar genom att arbeta mycke, ja orkade helt enkelt inte ta tag i problemen.

En fredag när ja var ensam hemma märkte ja att ja fått mail från tjejen som haft min dator. Hon undrade om det fanns nåra bildfiler kvar. Ja hade inte tittat så noga, men nu började ja systematiskt leta igenom alla mappar. Den som söker han finner! Ja klickade upp en bild på en otroligt snygg brunett. Hennes vackra bruna ögon fick mej nästan att tappa andan. Så de var så här hon såg ut. Ja mailade bilden till brunetten och kunde inte låta bli att bifoga en komplimang. hon verkade uppriktigt glad för min komplimang och sa att hon trodde alla killar gillade blondiner. Ja förklarade att ja inte trodde äkta kärlek hade ett dugg med hårfärg att göra, men att ja tyckte om brunetter. Ja hade hela helgen för mej själv och blev sittande mycke framför datorn. Brunetten mailade och ja svarade. Vi pratade om allt mellan himmel och jord, men ja tyckte hon drog iväg samtalet mot sex ganska mycke. Inte för att ja var blyg för att prata om mitt sexliv. Problemet var att ja knappt hade något. Ja fick många nägångna frågor om va ja gillade för sorts tjejer och vilken sorts sex. Ja förklarade så gott ja kunde och hon berättade om sej själv. Ja blev mer och mer nyfiken på henne. Hon frågade om vi skulle träffas, men ja tvekade. Ja hade ju trots allt familj. Borde ja inte göra slut med Sandra först i så fall? Men och andra sidan så visste ja inte alls vad Brunetten var ute efter. Hon kanske inte alls ville ha mej när allt kom omkring. När hon märkte min tvekan så skickade hon en bild på sej. Hon poserade helt naken framför en stor spegel. Bara så du vet vad du går miste om i fall du tackar nej, stod det under bilden. Ja kunde inte slita min blick från bilden, de va den läckraste tjej ja någonsin sett.   

RSS 2.0